VERKTYG INOM KBT

VERKTYG VI KBT-TERAPEUTER ARBETAR MED:

Psykoedukation (PE). Man skulle kunna förklara detta begrepp som teoridelen i behandlingen av en patient. Patienten behöver få en viss kunskap om KBT och KBT-begrepp för att terapeuten och patienten ska kunna ”tala samma språk”. Patienten behöver också få kunskaper om sina problem/ utmaningar och sin diagnos för att förstå vad som behöver göras i terapin. Till exempel om en patient har panikångest så behöver patienten få psykoedukation om hur en panikångestattack fungerar, hur den hänger ihop och varför den händer. Detta för att förstå sig själv och för att tillsammans med terapeuten göra upp behandlingsplan för hur man ska arbeta med detta.

Protokoll för negativa tankar (PNT-Schema). PNT-schema är ett verktyg som man använder genomgående i KBT-terapi. Det används bland annat för att patienten ska öva på att registrera negativa automatiska tankar och vilka känslor och beteende som dessa resulterar i. När patienten har gjort det så kan man också arbeta med alternativa tankar som är mer hjälpsamma än de negativa. Hur kan jag tänka istället? Vad hade jag känt då? Hur hade jag betett mig? Vad hade resultatet blivit istället? Hur påverkas jag på kort sikt samt på lång sikt vad blir det för konsekvenser på kort och lång sikt. PNT-schema är en oerhört viktig del i arbetet med kognitiv omstrukturering.

Konceptualisering. Detta begrepp används inom KBT och syftar till den process som leder till en formulering av patientens problematik i KBT-termer. I praktiken handlar det om att ta fram essensen av patientens problematik utifrån den kognitiva teorin som förklaringsmodell. Exempelvis så utgår man från olika situationer i patientens nuvarande liv och utifrån det så får man fram grundantaganden och livsregler som i sin tur påverkar patientens tankemönster, känslor och beteenden. Man kan säga att en konceptualisering gör patientens grundläggande problem tydliga och konkreta och är den grund som man sätter upp mål och behandlingplan utifrån.

Grundantaganden (G.A). Grundantaganden kan förklaras som patientens grundläggande föreställningar om sig själv, om andra människor och om världen. Exempelvis så kan patienten av olika anledningar fått mycket kritik i sin uppväxt av föräldrar eller blivit illa behandlad i skolan. Då kanske klienten utvecklar en föreställning om sig själv om att vara misslyckad, dum eller dålig. Således har patienten negativa grundantaganden som: ”Jag är misslyckad”, ”Jag är dålig”, ”Jag är dum”. Man kan säga att dessa grundantaganden ständigt finns med i patientens liv och påverkar hur han/hon tänker, beter sig och till exempel reagerar på situationer och andra människor. Allt detta sammantaget fungerar som ett ”filter” eller ”glasögon” som patienten utgår ifrån ner han/hon ser på sig själv och/eller på andra och på sin omvärld. Dessa filter kan fungera som kan fungera som en självuppfyllande profetia. Hen letar ständigt efter de negativa antaganderna om sig själv.

Kognitiva scheman är ditt egna grundantaganden om hur världen fungerar. De bygger på våra kategoriseringar och deras grund är alltså våra tidigare erfarenheter. De är ofta omedvetna antaganden och de reglerar hur vi uppfattar situationer och personer, ger sinnesintryck en mening samt väcker känslor hos oss. De är kognitiva strukturer i vårt psyke och kärnan i allt vårt tänkande.

Tankefällor är snabba genvägar som hjärnan tar för att underlätta bearbetaning av ny information och som grundar sig på dina personliga scheman. Här ställer vi frågan hur sanna är dina snabba antaganden? En människas kognitiva scheman är nära kopplade till hennes identitet vilket gör dem svåra att förändra. Redan från tidig barndom utvecklas de föreställningar vi har om oss själva och omvärlden och de sitter så djupt rotade i oss att vi inte ens uttalar dem för oss själva. Ett exempel på ett grundantagande kan vara ”Jag är en värdefull person” . Våra kognitiva schemans fungerar som absoluta sanningar som vi agerar utifrån.

Livsregler(L.R). Detta begrepp innefattar de regler som skapas som en följd av klientens grundantaganden. De kan ofta innehålla till exempel ordet måste, ”Jag måste vara duktig”, ”Jag måste prestera”, ”Jag måste vara snygg”. De fungerar som en kompensatorisk handling för att dölja sina negativa grundantaganderna för sig själv och omgivningen.

Villkorliga antaganden(V.A). De liknar grundantaganden men har en lite annan utformning. Ofta kan de börja med ordet ”om” och även innehålla ordet ”så”. Till exempel: ”Om jag är duktig så blir jag omtyckt”, ”Om jag anpassar mig efter andra så blir jag inte avslöjad som en bluff”.

Exponering in vivo. Det här begreppet kan översättas till meningen exponering i verkligheten istället och förklarar då tydligare vad det handlar om. Det handlar alltså om att patienten exponerar sig för en situation eller liknande i verkligheten. Exempelvis om man har spindelfobi så får patienten utsättas sig för precis det som den är rädd för. Man gör då något som man kallar för en exponeringshierarki där man i det här fallet kanske börjar med att titta på bilder på en spindel. Sedan går man vidare i svårighetsgrad stegvis och till slut kanske man tar på en riktig spindel. I de olika stegen möter man ångestsymtom och lär sig att lugna systemet och komma förbi fobin genom att klienten lär sig att förstå och hantera situationen såkallad utsläckning.

Imaginär exponering. Denna form av exponering kan till exempel användas om klienten har ett traumatiskt minne som påverkar hen starkt. Man kan inte återskapa den verkliga situationen utan man använder sig istället av patientens förmåga att minnas och detaljerat föreställa sig det som har hänt. Syftet med detta är samma som vid exponering in vivo , alltså utsläckning eller ”att nöta ut” det obehagliga tills patienten kan härbärgera sin ångest. Under både exponering in vivo och imaginär exponering har klienten fått ett batteri med verktyg och väldigt mycket kunskap och förståelse kring vad som händer i kropp och uppe i huvudet. Allt för att reducera ångesten till en nivå av lugn och hanterbarhet.

Automatiska tankar(A.T). Man kan förklara det här begreppet med att det är de tankar som ständigt finns i huvudet på klienten. Den inre dialogen som en människa har med sig själv. Dessa automatiska tankar kan vara både positiva och negativa. Men eftersom det ofta är de negativa automatiska tankarna som skapar problem för patienten så är det oftast de man pratar om i terapin.

Agenda. I KBT så arbetar man utifrån en tydligt strukturerad agenda varje session.

Hemuppgift. Små uppgifter som klienten arbetar vidare med för att implementera förändringen i vardagen. Sessionen fortsätter utanför rummet och klienten lär sig redskap de tar med sig för resten av livet.

DU ÄR VÄLKOMMEN ATT MAILA MIG ELLER RINGA MIG FÖR ATT BOKA TID

0735-08 93 08